söndag 31 juli 2016

Väntan känns tung

I fredags var vi ju då i Kristianstad för en koll av Amandas öga efter krocken. Eftersom jag inte fått min bil ännu och för sällskap och tygghet så körde mamsen med oss upp. Sån tur är så kunde man inte hitta någon mer skada i ögonhålan, MEN till Amandas förtvivlan verkar det som om hon behöver glasögon. Hon ligger lite över på + sidan sa doktorn och verkar då ha ett brytningsfel. Mååååånga undersökningar gjordes och de var verkligen nogranna. Hon fick också ögondroppar så att de kunde kika i ögonbotten på henne. Stackars A kunde knappt se nånting och emellanåt kunde vi inte låta bli och fnissa lite. Öven A såg det roliga i det och skrattade hon med. <3 Blir återbesök igen om en månad ca för att se om glasögen behövs.

När vi väl var klara där (efter 3 timmar) så ville en öron-näsa-halsläkare titta på henne för att bedömna frakturerna. De känns stabila och bra sa hon, men ville ändå rådgöra med en kirurg. De skulle gå hem för dagen och ska granska journalen under måndagen och ringa till oss. Kan vara så att de vill öppna och se om något behöver lagas eller stabiliseras. Det går inte att lite helt på CT-bilderna. Och denna väntan känns lååååång. Och inte veta hur veckan ska bli..., Jag ska ju börja jobba  igen på onsdag, men nu kanske det inte går. Ja vi får se hur det blir.

I morgon ska jag i alla fall ta mig till resterna av min bil i Tomelilla och hämta mina grejer i den, och lämna försäkringsuppgifter osv så ärendet kan tas om hand ordentligt. Vill bara att allt det jobbiga ska  vara över snart så man kan komma vidare. Vi har nog med att handskas med ändå.
På fredag får jag min bil!!! Och ska upp och hälsa på mamsen i hennes nya lilla lya =0)

Håll tummarna för oss i morgon!!

tisdag 26 juli 2016

Allt ont har något med sig

I alla fall enligt min mormor, hon sa alltid det när något tråkigt hände. Och det brukar ju ofta vara så... och även denna gången.
Det onda som hände var ju bilolyckan......fruktansvärt!!! Men vi har klarat oss bra och börjar läka. Även lilla Amanda blir bättre för var dag och är pigg och glad som vanligt fast hon har ont. Bilen däremot är skrot och kommer inte kunna lagas, kan och kan men det hade ju blivit dyrare än vad den är värd. Och den har ju redan varit så mycket på verkstad och fptt gjort både det ena och andra så den får gå vidare till bilhimlen ;o)
Och det goda ur allt detta då? Jo, jag ska köpa min mammas bil! En Skoda Fabia Elegance-09. En fin och bra liten bil, på många sätt snarlik Golf och Polo. Den är skön och köra o billig  att ha. Och så är deg en välbekant bil för flickorna och det kan jj kännas lite tryggare nu efter detta trauma. Ungefär så här ser den ut, det är inte denna bilen som är på bild men likadan




Detta är ju en nyare och fräschare bil än den jag hade, och så är den utrustad med med färddator, AC, farthållare och fjärrlås. Och som jag har saknat det sen jag gjorde mig av med min Volvo V70. Mamma säljer den till mig för rekommenderat inbytespris!!! Är verkligen ett bra plåster på såren! Och så skönt och slippa leta bil, det är verkligen både tids- och energikrävande.

Vad ska då lilla mamsen köra med. Jo hon har köpt en ny bil. En Skoda Fabia Drivers Edition kombi -15 års modell. Till ett kanonpris!


Visst är den fin =0) 

Så lilla mormor hade klart för sig även denna gång. Det kom nåt gott ur detta jobbiga. Nu hoppas vi att försäkringsbolaget inte strular och det går som det ska. Nästa vecka ska vi åka till Tomelilla och lämna försäkringsuppgifter till firman som har bilen och jag ska hämta mina tillhörigheter som finns i den. Känns som det blir ett jobbigt återseende, blodet i baksätet och allt annat kommer påminna mig om den hemska dagen. Men måste göras. 

Hoppas ni har det gott i sommarvädret! 

lördag 23 juli 2016

Min värsta mardröm!!!!

Hej på er där ute. Hoppas ni alla mår bra och är hela och med hälsan i behåll.

I torsdags skulle vi åka till Tosselilla sommarland barnen och jag med min väninna. Å gud vad vi hade sett fram emot detta. Vi steg upp vid halv åtta och gjorde oss klara och packade för dagen. Vi alla tre var så taggade! Ner i bilen och åkte iväg mot Tomelilla. Med GPSen i telefonen på för jag var osäker på vägen dit efter Ystad.
Eftersom vi bor i Svedala så körde vi E65 ner mot Ystad, det är närmre än att köra väg 11 från Malmö. Vi skojade och sjöng i bilen och såg verkligen fram emot dagen och planerade allt vi skulle hitta på där. Först skulle vi möta upp C och 3 av hennes barn och sen sätta oss i gräset och äta frukost. En bit efter Skurup tog det tvärstopp och jag fick tvärnita för att inte köra in i bilen framför mig. Vi blev lite skakis och glada över att det inte skedde en olycka. Det visade sig vara en traktor som kört rätt ut på vägen (med hastighetsgräns på 100km/h) och stoppade trafiken. Dumstrut!!!

Vi kör i alla fall vidare och så småningom kom vi ut på väg 19 mellan Ystad och Tomelilla. Det jag inte hade en aning om var att vägen är nyrenoverad och på många ställen ombyggd och omdirigerad. Och det visste inte GPSen heller!!! Efter några kilometer började den flippa ut totalt. Den tidigare vägen hade delat sig i två grenar och jag skulle då ha hållt till vänster, men den nya vägen går rakt förbi utanför de små byarna. Rösten i min GPS började som en papegoja rent ut sagt.....sväng vänster, sväng höger, sväng vänster upprepade hon flertal ggr. Men där var ingenstans att svänga in. Så kom det då tillfälle till en vänstersväng och tanten i min GPS fortsatte att gapa sväng vänster. Jag saktar ner in i vänsterfilen för att göra vänstersväng, kollar sikten (ser en bil minst 300 m bort) och kör över. (och GPSen fortsätter tjata). Har nästan hunnit helt över vägen (en fil där), framdäcken är över vägstrecket, när det bara smäller. Det smäller och bilen glider runt ett varv, airbagarna löses ut och det ryker. Jag tappar andan av smällen från airbagen och kippar efter luft. -Va fan va det? säger jag till tjejerna. Fattade liksom inte först att vi blivit påkörda. Inser vad som hänt och chocken börjar komma. Gabbis dörr gick inte att öppna och jag letade i panik efter min mobil för att ringa ambulans. Hittade den, stängde av bilen och tog ut nyckeln. Frågade om Amanda och G svarar -hon har näsblod. -Aj, aj, aj, kvider Amanda och jag vänder mig om. Där sitter min sessa helt panikslagen och gråter och jag ser skräcken i hennes ögon. Hon blöder från näsa och mun, ordentligt, och är blåslagen i ansiktet. Jag tar mig ut och G får komma ut det hållet, Hon har en blåtira vid ena tinningen, märke efter bältet och är blåslagen på armen av sidoairbagen. Till min förtvivlan märker jag att bakdörren på förarsidan sitter fast, och där A sitter är den helt kraschad och jag kan inte få ut henne det hållet. Jag samlar all kraft jag har och sliter upp dörren på min sida och lyckas ta mig in till min flicka och få ut henne ur bilen. Vid denna stund har det kommit bybor ner till korsningen och en av männen har ringt 112. Vi lägger A på marken och kollar igenom henne. Inser snabbt att hon i alla fall drabbats av hjärnskakning och kanske värre. Jag hör blåljus och jag blir mer och mer chockad och orolig för mina barn. Polis kommer på plats och snart också ambulanser.
Resten är svårt att förklara men jag lovar att jag var orolig för mina barn. Jag storgrät och var chockad och rädd. Så chockad att jag började plocka ut våra grejer från bilen och mina saker jag hade där. Fattade inte riktigt att det hade hänt och önskade att jag blivit skadad i stället för barnen. Jag satt där på marken hos A och torkade blod och försökte lugna henne och sa -varför du min lilla älskling, varför du och inte jag?
Polis och ambulanspersonal tog mig och G åt sidan och kollade oss och vi blev förhörda.
Till slut åkte vi alla tre in med ambulans. A åkte tidigare än vi för hennes skador var mer allvarliga och hon måste till sjukhus snarast för röntgen. Allt gick så fort!! Allt, både olyckan och det som hände efteråt. Underbar personal som tog hand om oss. Tack räddningstjänst, poliser och ambulanspersonal för att ni är så proffsiga!!!

OCH något som måste nämnas!! Det är de bybor i Stora Herrestad som kom ner och hjälpte oss. De hjälpte mig och barnen. En av kvinnorna satt på marken med Amanda liggandes på benen i väntan på ambulans, de gav oss vatten, en vänlig röst, ett lugnande samtal och bara fanns där. Så stöttande och underbara människor!!! 1000000 tack för att ni stöttade och hjälpte oss i denna svåra stund. Kommer aldrig glömma det ni gjorde för oss! Bamsekramar från oss alla i familjen.

På sjukhuset i Ystad återförenades vi och jag fick vara med tjejerna. Efter en ct-skalle konstaterades det att A hade fått hjärnskakning och frakturer på näsbenet och kindbenet vid ögongloben. Stackaren! Jag och G hade inga andra skador. Senare på eftermiddagen fick vi åka hem. Jag hade ju ringt Roger, barnens pappa, så han kom nu ner till Ystad så fort han kunde. Han hade bil så vi åkte med honom hem till Svedala, och det kändes ju inte såååå kul att sätta sig i en bil. Men upp i sadeln igen som man brukar säga! Vi börjar landa så smått nu och kan börja bearbeta händelsen. Och det behövs för att orka ta itu med allt efterarbete med försäkring, hämta sakerna i bilen, ny bil osv osv. A behöver omvårdnad och smärtstillande, men annars är hon ganska pigg och glad och har tagit det ganska bra. Så tappra och duktiga flickor! <3 Vi pratar mycket om olyckan och svarar på alla frågor.

Jag har aldrig upplevt något så hemskt! Det är varje förälders mardröm att behöva se sina barn skadade och panikslagna på det sättet. Synen av A i baksätet har bränt sig fast på min näthinna och att se G så chockad var förlamande. Jag har gått igenom min stora mardröm!
MEN jag är sååååå tacksam att det inte gick sämre. Att det inte blev värre skador eller t o m kanske dödsfall. Vi hade verkligen änglavakt, särskilt A som satt precis där smällen tog.

Damen som körde den andra bilen klarade sig också utan allvarliga skador.

Livet är fruktansvärt skört och jag har fått min beskärda del av det budskapet tycker jag. Allt kan va över på en sekund. Ta vara på varandra, njut av tiden ni har tillsammans och lev varje dag. <3

Avslutar med några bilder, några lånade från tidningar och svt. Dock inga foto på barnen....








måndag 18 juli 2016

Filmtips

Vill tipsa er om en superbra film. Såååå bra och sjukt sorglig.....och så är det en sann historia.
En man räddar en liten valp på tågstationen och deras relation blir unik. Varje dag följer hunden honom till tågstationen och varje dag möter han honom när han kommer tillbaka med tåget. INGET kan hålla Hatchiko borta från stationen, han ska möta sin husse. En dag beter sig Hatchi lite annorlunda och ingen förstår varför.....
Se den!! Men ladda upp med näsdukar för är man minsta lilla sentimental så kan man inte hålla tårarna tillbaka.



Statyn står i dag vid stationen i Japan, förställande Hatchiko

En annan film vi också har tittat på som är bra är denna:
En bra familjefilm som är riktigt rolig..... absolut värd att se med sina kids. 

That's all for now =0)


Lokalmeck, begravning och spelningar.....

Hej på er!
Ja usch och piii sicken tradig sommar vi har. Senaste veckan hade jag hoppats på att kunna hitta på något kul med tjejerna men icke. Vädret har varit sådär knepigt så vi har stannat hemma.  Jag nämnde ju meck i lokalen, och det har vi gjort klart. Racket, som det heter där alla grejerna sitter i, har vi modellerat om i. Vi har tagit ur moduler och equalizer och annat som inte egentligen används, och så byggde vi in nytt. Tex ljusmixern och mottagaren till ännu en trådlös mikrofon. Skönt o slippa sladdar :oP   Nu är det bara två mottagare till som ska in (Leffes och Ronnys) sen är det klart för denna gången. Det tar tid och är mycket att pilla med, sladdar och kontakter, löddningar och meck. Men skönt å få det gjort.....det är hopplöst å ha lösa delar när vi spelar. Så gick helgen...glömde doch och fota, men det är nog inte så intressant och se ändå hehe.

På måndagen var det då dags för "moster" Elly's begravning. Jag, mamma och Amanda körde dit för att ta ett sista farväl. Amanda har aldrig tidigare varit på begravning och ville gärna följa med, så då fick hon det. Tycker det är viktigt att barnen (vid lagom ålder såklart) ska få vara med och ta del av livets händelser, och dödsfall och sorg är en av dom. Annars blir det lätt att barnet skapar en egen bild av hur en begravning är, vad som efter någon avlidit osv. Och man märkte på Amanda att hon verkligen föreställt sig något som är som hämtat ur en skräckfilm. Nu var det en ljus och vacker begravning så det passade ju bra. Hon fick vara med om det, och se en kista och hon fick se hur vackert det är samtidigt som det är sååå sorgligt.  Och hon ångrar det inte. Hon tyckte det var bra att hennes första begravning hon gick på var för någon som inte stod henne jättenära. Hon var så duktig!
För det var en vacker begravning med låtar på CD insjungna av en av sönerna och ett barnbarn till Elly. Emil, hennes barnbarn (min syssling) är sångare i bandet State of drama, och han hade spelat in en låt bara för henne. Så vackert!! <3 Och solen sken denna dag......
Sov i ro lilla Elly och hälsa mormor där uppe.

Tisdagen spelade vi. Denna kväll på Ribban vid T-bryggan. Precis när vi kom ner dit sprack det upp och solen sken på oss. Men det var molnigt och blåsigt så det blev ganska kallt, men det var ändå gott om dansare som ville dansa och ha kul. Lite besvärligt med textpärmarna i blåsten men det är charmen med sommarens utespelningar haha. Vi hade en kanonkväll i alla fall.

Leffe alltid lika go' å gla'


Kapellmästaren håller styr på oss ;oP

På onsdagen var det dags för spelningen på Blå Caféet i Lomma. Det är inte alls vad det har varit förr och vi saknar alla den gamla ägaren Ina. Så sorgligt hur det har förändrats! Tur det finns lite stammisar kvar som förgyller tillvaron för oss som spelar där. Vi hade tur med vädret och det var ju bra. Tyvärr fick kvällen ett abrupt och tråkigt slut....en halvtimme innan vi skulle sluta spela så lade sig en man på dansgolvet och vred sig av smärta. Hans pacemaker hade förmodligen, eller en elektrod till den, hamnat fel så han fick stötar och hade jätteont. Det var bara att larma 112 med en gång och stänga ner för kvällen. Hoppas verkligen han klarade sig bra och fick rätt hjälp. Trots slutet hade vi i det stora hela en annorlunda (för att vara Blå Caféet) spelning men hade ändå trevligt så klart. Att spela är i stort sett alltid roligt, så länge vi har kul på scen och det har vi. Nu var ju dessutom Thore också med på trummor och ju fler desto roligare =o) Dessutom vann min mamma på lotteriet :oP




Här är vi och solen =o)

Resten av veckan har vi bara slöat till oss..... myyyyst massor med film och godis. Så härligt med lite kvalitetstid med tjejerna. Nu hoppas vi att väderprognosen håller sig så vi kan göra lite kuligheter... Tosselilla med väninnan och hennes kids, lite westernridning och förhoppningsvis Liseberg. Bara å hålla tummarna!!! Hoppas ni har en skön semester.....!  

Tjingelingen....

lördag 9 juli 2016

Senaste veckan

Hej!
Hur har ni det i detta trista (läs skit) sommarväder?
Tiden går så himla fort, och det är så mycket man ska hinna med. Senaste veckan sen jag bloggade sist har vi spelat, vi har repat, jag har träffat väninnan, gjort ärenden mm. Helt vanliga vardags-saker, förutom spelningen då ju.
Spelningen gick kanon och vi hade så roligt. Kul att det ändå kom över 100 dansare trots det dåliga vädret. Det är annars väldigt mysigt där vid Trollsjön i Eslöv och Våfflan har så trevlig personal och är så toppen. Och den härliga publiken förstås, denna gången var det Gdf Rutan som arrangerade dansen, men det var även folk ifrån andra föreningar som kom och hade trevligt med oss.



Fika paus :)

Våran mixer har börjat att klydda och vill knappt starta så på lördagen var det bara till att åka ner i lokalen och fixa en lösning på det. Det är ju så att man måste ju ha den, utan den kan vi inte spela. Som tur är så har vi kvar mixern som vi hade i Bamses, så det var bara att börja med att ställa in allt rätt. Så mycket som vi kunde göra sambon och jag, de slutgiltiga inställningarna behöver vi allihop för att få det rätt. Så det blir tätt ljud. Sen fick vi ha en vilodag på söndagen, ibland är det väldans skönt ;0P

Veckan som kom sen var inget särskilt inplanerat. Träffa väninnan och fika och snacka lite, lika kul alltid. Hon ville också möblera om så det gjorde vi  ;0) Och fint blev det!! Har gjort några ärenden, bl a förberett för spelningen på Blå Cafeet på onsdag den 13e. Vinster till lotteriet, lotter och dansbiljetterna är fixade. Hoppas verkligen på fint väder!! Och mycket folk! Det ligger på Malmövägen i Lomma längs med kusten, och där är superfint där vid havet. Kom gärna dit och ta en svängom :)

Sen har vi repat :) och ställt in ljud på nya "nya" mixern, barnen har kommit hem från sin pappa (äntligen), jag har varit på tippen och slängt vår gamla bokhylla för ingen ville ha den. Och lite annat meck i lokalen, men mer om det en annan gång, typ när det är klart. 

Joooo, får ju inte glömma..... mitt smyckesskåp har äntligen kommit. Meeeeen, ack va besviken jag blev. Var inte riktigt så som det såg ut på bilderna. Mindre, och klenare. Det skåpet jag egentligen ville ha är en hel del dyrare men är nog värt sin slant. Det är större, har måååånga fler krokar, lådor och fler fack. Efter jag hade beställt mitt skåp så fick jag nys om ett par ställen som fått in det skåp jag vill ha och till bra pris. Såååå om min goa mamma får plats med det i sin nya lägenhet när hon flyttat så köper hon mitt så jag kan köpa det jag vill ha. Behöver ännu mer plats till mina smycken hahaha. Jag är tokig i smycken och köper på mig en hel del när jag hittar billigt. ;0P  Men det skåpet jag köpte blir kanon till mamma men jag får ju ha det så länge. Har man så där lagom mycket är det perfekt men är man smyckegalning som jag såååå, haha. Jag vill i alla fall ha det större..... jag i ett nötskal, att jag inte kunde ha lugnat mig tills jag hittade det skåpet jag ville ha till rätt pris. Men så är det, you'll learn the hard way. 
Så här ser det ut: 

Utan smycken i

Men smyckena i (trångt)

Fin spegeldörr

Det syns nog inte så bra på bilden men jag har fått hänga flera halsband på samma krok vilket är bökigt + att jag fick lägga några i facken. Öronhänge har jag inte så många, är inte så förtjust i det. Men fullkomligt ääääälskar halsband och ringar. En del ringar är för tjocka däremot för att passa i ringstället där uppe ;o) så de får ligga i facken. 

Här är skåpet jag ville ha...en viss skillnad. 

Ja jag vet,jag är tjatig haha. Har lagt ut bild på det innan men ville visa skillnaden på dom. 

Kommande vecka har både roligheter och tråkigheter.... Min gammalmoster Elly ska begravas, RIP kära Elly, så på måndag ska vi på begravning, det blir läkarbesök, två spelningar, en tisdag och en på onsdag, och förhoppningsvis väder till att hitta på något med tjejerna. Och lite pyssel och meck i lokalen. Så man har och hitta på. Vad ska ni göra? 

Nu blir det soffmys och en kopp kaffe. Hej svejs!